English Startsida

 


MARTIN SJÖGREN

Jag är en skivsamlare, konsertupplevare och filmskapare som kommer från Malung i västra Dalarna.
Sedan 1991 har jag tillsammans med mina vänner gjort små korta filmer. Detta ledde till att jag
2007 började studera på filmhögskolan i Göteborg. Sedan jag var liten har jag varit intresserad av
att berätta med bilder, ljud och musik. Det har för mig varit ett sätt att kommunicera. Jag växte upp
med tv-spel såsom ”Super Mario Bros” och ”The Legend of Zelda” och filmer som ”The Wizard of Oz”,
”Star Wars” och ”Poltergeist”. Det naiva 80-talets färger och toner fascinerade mig och gör fortfarande.
Det kunde vara mörkt, dystert och läskigt men ändå färgrikt och naivt. Det fanns ett lekfullt sätt att
berätta som man sällan ser i dagens filmer.

Eftersom Malung är en väldigt liten ort och utöver sport egentligen inte har haft ett särskilt stort aktivitets-
utbud för barn och ungdomar, så har jag själv fått se till att aktivera mig. Det var så jag halkade in på
filmskapandet kan man säga. Det började med att jag såg Star Wars på SVT någon gång hösten 1984
och jag började då direkt arrangera mina leksaker i olika scener. När jag några år senare blev introducerad
in i ”splatter”världen blev jag frälst. Jag och några vänner lånade en videokamera och började göra våra
egna skräckfilmer. Under åren övergick skräckfilmerna i komedier och till slut hade jag fått med mig 30-40
personer som agerade skådisar i mina filmer. Jag regisserade, fotade och klippte filmerna. I över 10 år
gjorde jag små korta filmer flera dagar i veckan, man kan väl säga att om inte mina vänner hade blivit
äldre och flyttat från Malung så hade jag nog fortsatt att göra dessa filmer. I efterhand tyckte jag att det
var lite roligt att räkna på hur många som egentligen förekommit i mina filmer och det visade sig att 10 %
av Malungs befolkning på något sätt medverkat i mina gamla filmer.

På senare år har mitt intresse att jobba med barn utvecklats väldigt mycket. Eftersom jag har en
bakgrund som barnskötare/ fritidsledare har jag tagit till mig mycket av deras värld och jag känner
nu att jag vill berätta om den ur deras synvinkel. Jag älskar att berätta med metaforer och det föll
sig då naturligt att det blev sagoberättandet som föll mig i smaken. Att berätta om barn och livet
för barn är något jag tycker vi svenskar behöver bli bättre på.

Med hjälp av ett förhöjt berättande har jag försökt att skildra de saker som jag i mitt privatliv har
haft svårt att hantera. Med det i ryggen har jag nu särskilt under utbildningen på Filmhögskolan
undersökt personregins mäktiga verktyg och hittat ett fint sätt att säga saker, berätta historier och
beröra människor.


Martin Sjögren